Kategoriarkiv: Allmänt

Miljövänliga bärkassar

Sponsrat inlägg

Bärkassar använder vi oss av dagligen och det vi brukar slarva med är att tänka miljövänligt när vi lägger våra varor i både fruktpåsar och bärkassar. npaplast har tillverkat flera olika miljövänliga påsar till olika ändamål i 15 års tid.

Denna söta kasse kan du få i olika färger och en egen logotyp. Något för ditt företag?

 

 

För mig är det viktigt att veta att företag kan erbjuda miljövänliga alternativ och att jag som konsument själv kan välja.

Här hittar du flera olika miljövänliga bärkassar

Klicka gärna på länken för att läsa mer om hur de arbetar för miljön https://npaplast.se/

 

 

kärlek och viktiga budskap

En söndag som jag önskar att alla dagar såg ut. En del tvätt och städ som blev till en massa mys med barnen. Varje sekund med mina älskade barn är lycka! De har lyckan att ha fina vänner omkring sig och igår sprang de ut och in för att leka och sedan komma in för några drick och ät pauser.

På eftermiddagen kom en vän till dottern och stannade till sent. Jättemysigt! Det blev ett fat var med godsaker till barnen.

Lite fika och energi att fylla på med!

Jag har en del projekt att måla om möbler som står och väntar. Jag har dessvärre inte hunnit med och börjar tappa hoppet om att det ens kommer att hända 🙈 Och min plan var också att gjuta i betong, renovera/tapetsera pojkarnas rum, samt gjort ordning en walk in closet…. Jag har så mycket som jag vill göra men tiden, den räcker inte till. Jag prioriterar barnen 🐣 Resten får bli när det blir.

På kvällen så gick tjejerna in i rummet medan jag och pojkarna myste framför tv:n och tittade på min favoritfilm 😘 ”Zootropolis”. En väldigt rolig och smart gjord familjefilm med budskap som ingen borde missa!

Mitt tips är: Se den!!! Och har du redan sett den? Se den igen! Sedan kan ni grunna på budskapet 😏

Självklart blev det gottis på kvällen till vår film.

En underbar liten ivrig barnhand ❤ Lycka!

Senare under vår favvofilm så kom äntligen älskade pappa hem från jobbet ❤ Vi behöver honom hemma också!

Jag och min man kollade såklart på matchen mot Tyskland i lördags och det blev vår diskussion. Väldigt känsloladdad match med en tung förlust där en spelare, Durmaz blev syndabock för förlusten. Jag förstår besvikelsen och kritiken men att gå så långt som en del gjort. Helt vansinnigt och skrämmande. Att använda sig av renodlad rasism och hotelser mot Durmaz och hans familj med barn är det vidrigaste man kan göra!

När det gäller hotelser och att använda barn som slagträ så är jag ganska luttrad med egna återkommande erfarenheter. Men jag kommer ALDRIG acceptera det och de som står bredvid, tittar eller hejar på, ni borde fan skämmas!!! Där visar sig skillnad på intelligens och hur fega många är.

Att också använda någons etniska bakgrund som slagträ är patetiskt. Återigen visar folk brist på intelligens!

Skönt att många står bakom Durmaz och är emot hot, våld och renodlad rasism! Synd bara att en massa skit ska stå ivägen för det som borde stå i fokus. Jag kan skriva spaltmetrar om min avsky för den sortens idioter och egna erfarenheter av sjuka element men då blir jag bara stämplad som aggressiv och bitter… Finn fem fel, ungefär 🤔 En del går inte att nå, tyvärr.

Tråkigt bara att en del aldrig lär sig.

”När du är död så vet du inte om att du är död, det är bara smärta för andra. Samma sak gäller när du är korkad”

Önskar er en fin dag 🤗❤

Ger man de lillfingret

Jag orkar inte med en del människor som man bjuder in eller är trevlig mot. Så många som vill ta hela armen för att man ger de ett lillfinger, de äter verkligen upp en. Det verkar vara en epidemi bland folk att bete sig så med ”Jag ska ha allt” attityden och helst äga en, annars blir de sura, griniga och vägrar vara vän eller bekant för att man inte ställer upp på att bli uppäten. Jag har ett liv, en familj som jag prioriterar. Jag lever inte genom nya bekantskaper, vänner eller sociala medier.

Mitt liv är så mycket mer än vad andra ser och där är endast min familj inbjuden. De som känner mig utan och innan är min familj, jag behöver inte leverera utan jag kan vara den jag är med både bra och mindre bra sidor. Det hade varit så skönt om det fanns en mer avslappnad attityd bland andra och ta det som det är istället för att tvinga sig på en. Jag klarar inte att få folk på halsen, backa lite. Jag undrar hur det är med den sociala kompetensen hos vissa, man måste lära sig att känna av och respektera andras rum.

Om någon visar mig att de vill ha lite ”space” så backar jag och respekterar det. Aldrig att jag tvingar mig på någon, blir grinig eller bitter för det.

Det är skönt att kunna andas och vara avslappnad, eller hur?

Önskar er en fin dag  🤗

 

Vem skulle jag vara om jag inte vore så rädd?

Har ni tänkt på den frågan någon gång: Vem skulle jag vara om jag inte vore så rädd?

Det är ingen konstig eller flummig fråga att ställa i ett samhälle där vi är så rädda för att vara oss själva, följa vår inre röst och vara den stjärna som vi önskar att vi vore. Vi tror att vi var bra tills andra sa att vi inte är det. Vi trodde på oss själva tills andra talada om för oss hur dåliga och inkompetenta vi är.

Jag ville sjunga, dansa och spela teater men blev så nedtryckt och hånad så jag insåg att jag aldrig får skina eller bli accepterad för den jag ville vara.

Jag ville spela ishockey tills andra sa att det bara är ”äckliga flator” som spelar ishockey. Det är ju en killsport!

Jag ville börja träna boxning men då blev jag mobbad och hånad tills jag slutade drömma.

När jag gick i högstadiet så minns jag den lilla pojken som hade en väst med en gammaldags kedjeklocka i bröstfickan. Han brukade ta upp den och titta hur mycket klockan var. Han blev skrattad åt och de större killarna brukade skrämma honom med höga plötsliga ljud när han kom ut från matsalen efter lunchen. Han ryckte alltid till och höll blicken fäst mot golvet när han gick förbi medan killarna skrattade åt honom😔

Han var så söt och snäll. Minns att jag försökte närma mig honom och visa att han var bra, men jag log bara och sa hej. Hur närmar man sig någon? Jag var själv bara tretton år. Han tittade oftast ner på golvet och svarade tyst: Hej. Han var en lysande stjärna som andra ville släcka. Vem är han idag? Vågar han vara sig själv eller slocknade han och blev rädd?

Jag tänker på honom ibland ❤️ Den lilla killen med västen och kedjeklockan i bröstfickan.

Vem hade du varit om du inte vore så rädd? Om du inte blivit inplanterad i själen att du ska vara som andra formar dig till och leva på ett sätt som andra förväntar sig för att du ska bli accepterad och inte ses som ett hot av avundsjuka och missunnsamma människor?

Det gör ont i mig när jag ser människor som har en inre glöd och vill, men inte vågar. De vågar inte ens drömma längre. De har blivit så nedkörda och tillintetgjorda av avundsjuka människor som inte klarar andras stjärnglans och inre styrka.

Till och med vuxna personer beter sig så jävligt mot andra. Jag önskar att barn och ungdomar får en stark självkänsla och självförtroende till att fortsätta vara de som de vill vara och bli, livet ut.

Jag hoppas att jag kan förmedla min erfarenhet och visa mina barn att de är värda det finaste i livet. Och att tro på sig själva oavsett vad andra säger.

Kram

Tystnadskulturen

Tror att de flesta i många olika sammanhang upplevt tystnadskulturen. På skola där lärare och rektorer beter sig på ett ofördelaktigt sätt, där de tystar ner mobbing och lyfter fram sig själva och skolan på ett, för de, positivt sätt. Arbetsplatser där det pågår sexuella trakasserier, mobbing och som på de flesta ställen, härskartekniker för att sänka, tysta ner och förödmjuka den som försöker slå hål på det som är fel. Chefer och de med mer eller mindre makt klarar inte av att bli emotsagda och skyr inga medel för att tysta.

Vi andra vet, av erfarenhet, att vi inte blir lyssnade på, trodda på och blir sedda som besvärliga. Det är ingen mening att säga något. Vi vet vad som gäller, att spela spelet och förbli tyst. Tysta för att vi vet att det inte är någon idé och för att vi blir sedda på ett ofördelaktigt sätt.

Tystnadskulturen kan innebära så mycket, mer än vad ögat kan se och mer än vad som är trendande i media. Det som lyfts fram är det folk ser och de flesta är lättledda och går i rad med alla andra.

Jag är trött på spel, falskhet och elakhet. Det finns överallt men jag har aldrig varit med om så många missnöjda och elaka människor som här nere. När jag flyttade hit så blev jag chockad över hur aggressiva, bittra och inskränkta folk var här i jämförelse från därifrån jag kom. Landvetter kändes som en blandning av filmen ”jägarna” och 90-tals serien ”Twin peaks”. Så mycket konstigt folk.

Märkliga händelser och konstigt folk finns överallt men inte i så stor utsträckning som här, inte i ett så stort antal personer där hierarki finns, därmed inte sagt att alla som bor här är så, det finns många som är fina. Nu är ju mina barn födda och uppvuxna här och jag hoppas att det blir bättre.

Men problem med tystnadskulturen finns överallt och för att tänja den gränsen så bör vi prata och belysa det. Ingen ska behöva vara rädd och känna sig nedtryckt och hånad till tystnad oavsett vad det gäller.

Man behöver inte säga allt man tycker och tänker och man ska välja sina strider men vissa saker måste man ta upp, när det går för långt.

Kram

Fina Avicii

Jag blev så ledsen igår när nyheterna om Aviciis bortgång kom ut. Jag blev precis lika chockad och ledsen som de flesta andra. Bara 28 år och jag gissar på någon sjukdom. Det är det man har hört den senaste tiden, att han var stressad, sliten och hade problem med hälsan. Vila i frid vackra ängel 😢

En stor förlust för Svensk musikindustri och världen ❤🌹

Kram